EUSKARA IKASTEN 43!!!

TRINKOAK NORK (VERBOS SINTÉTICOS TRANSITIVOS DE PRESENTE Y PASADO).

Verbos sintéticos de presente y de pasado: Ukan (será el auxiliar de muchos verbos transitivos), Eduki (tener), Jakin (saber), Eraman (llevar) y Ekarri (traer).

En cada uno de ellos hay dos columnas: «Hura» (cuando el complemento directo es singular, 3ªpersona (él, ella) o una cosa y «Haiek» (cuando el complemento directo es plural, 3ªpersona (ellos, ellas) o varias cosas.

Ariketak: UKAN ORAIN ; EDUKI ORAIN; JAKIN ORAIN ; ERAMAN ORAIN ; EKARRI ORAIN

UKAN IRAGANA ; EDUKI IRAGANA ; JAKIN IRAGANA ; ERAMAN IRAGANA ; EKARRI IRAGANA

EDUKI os ; JAKIN os ; ERAMAN os ; EKARRI os

EDUKI o+i ; JAKIN o+i ERAMAN o+i ; EKARRI o+i

IGELTXOA IRAGANEKO IGELTXOA

EUSKARA IKASTEN 42!!!

TRINKOAK IRAGANA
IZANEGONETORRIJOANIBILI
niNINTZENNENGOENNENTORRENNINDOANNENBILEN
huraZENZEGOENZETORRENZIHOANZEBILEN
guGINENGEUNDENGENTOZENGINDOAZENGENBILTZAN
zuZINENZEUNDENZENTOZENZINDOAZENZENBILTZAN
zuekZINETENZEUNDETENZENTOZTENZINDOAZTENZENBILTZATEN
haiekZIRENZEUDENZETOZENZIHOAZENZEBILTZAN

ARIKETAK:

joan joan2 Trinkoak ibili egon izan

EUSKARA IKASTEN 40 (4)!!!

Orain testu txikiak irakurri eta ulertuko ditugu. Kontrakoen fitxen gainean eraikita daude.

Vamos a leer y entender textos cortos. Están construidos sobre las fichas de los contrarios.

1.- Ainhoa

Kaixo! Ni Ainhoa naiz. 17 urte ditut. Gazte, altu eta argala naiz, egunero korrika egiten dudalako, gainera oso azkarra naiz. Lagun asko ditut, beti elkarrekin gaude. Ni ez naiz bakarrik inoiz. Kalean gora, kalean behera, goitik behera ibiltzen gara beti jolasten. 

2.- Pintxo

Txakur txiki bat daukat. Bere izena Pintxo da.  Etxe barruan bizi da. Askotan etxetik irten nahi du, kanpoan hurbil gaude eta batzuetan urrutira doa. Urrutira doanean, askotan zikin dator eta garbitu behar dut. Gero txukun-txukun denean, barrura goaz. Beste batzuetan hesi aurrean edo hesi atzean geratzen da. 

3.- Herriko eguraldia

Nire herria ez da handia, oso txikia da. Herrian gaua denean, hotz handia dago eta batzuetan euria ere egiten du. Udan eguzkia dago eta patiora goaz, baina euria egiten duenean, ez goaz patiora, gela barruan geratzen gara. Gure klaseko gelan atea itxita dagoenean, barruan argia piztuta dago, eta atea zabalik dagoenean, ez dago argirik barruan, guztiak kanpora joan garelako. 

ARIKETAK hutsuneak bete: Ainhoa ; Pintxo ; Herriko eguraldia .

Entzumenak: AinhoaE PintxoE herriko eguraldiaE

… eta orain zailagoak diren ariketak:

Entzumenak: Kulturista Mimi katua

Irakurmenak (hutsuneak bete): Kulturista Mimi

eta joko bat birpasatzeko: kontrakoak

EUSKARA IKASTEN 3!!!

Gela edo ikasgelako hiztegia (Vocabulario de la clase)

Gela (ikasgela) aula

  • Liburu-a libro
  • Koaderno-a  cuaderno
  • Mahai-a  mesa
  • Aulki-a  silla  
  • Leiho-a    ventana
  • Argi-a  luz
  • Apalategi-a  estantería
  • Armairu-a   armario
  • Arkatz-a  lápiz
  • Boligrafo-ak  bolígrafos
  • Borragoma   goma de borrar
  • Margo-ak  pinturas
  • Errotulki-ak  rotuladores
  • Erregela  regla
  • Azpimarratzaile-a subrayador
  • Artazi-ak  tijeras
  • Orri-ak  hojas/folios
  • Ikasle-a  estudiante
  • Irakasle-a  profesor
  • Pasabide-a  pasillo
  • Irakasleen gela sala de profesores
  • Kutxatilak  taquillas

Ariketak

gelako hiztegia1;  

gelako hiztegia2;  

gelako hiztegia3;

gelako hiztegia4

EUSKARA IKASTEN 2!!!

IZAN ADITZA (verbo SER) También será auxiliar de muchos verbos intransitivos. Y los pronombres personales.

IZAN ADITZA

NI NAIZ

  • ZU ZARA
  • HURA DA
  • GU GARA
  • ZUEK ZARETE
  • HAIEK DIRA
NIyo
ZU
HURAella, él
GUnosotras, nosotros
ZUEKvosotras, vosotros
HAIEKellas, ellos

Ezezkoa (negación)

Ni ez naiz … –> yo no soy …

Zu ez zara … –> Tú no eres

ARIKETAK:

Izan Izan2 Izan ezezkoa Izan ezezkoa2

EUSKARA IKASTEN 1!!!

AGURRAK (Saludos)

Vamos a empezar por aprender los saludos.

Hasierako agurrak: (saludos de empiece de conversación)

  • Egun on! (¡buenos día!)
  • Arratsalde on! (¡buenas tardes!)
  • Kaixo! (¡hola!)
  • Gabon! (¡buenas noches!
  • Ze moduz? (¿qué tal?)
  • Aspaldiko! (¡cuánto tiempo sin verte!)

Bukaerako agurrak: (saludos de despedida)

  • Agur! (¡adiós!)
  • Gero arte! (¡hasta luego!)
  • Baita zuri ere! (igualmente, lo mismo te deseo)

Eskatzeko edo eskertzeko: (para pedir o agradecer)

  • Mesedez! (por favor)
  • Eskerrik asko! (Gracias)
  • Ez horregatik! (De nada)

Ariketak:

agurrak    

agurrak2

agurrak3

EUSKARA IKASTEN 38!!!

Para practicar el auxiliar NOR-NORI vamos a trabajar el verbo Gustatu (gustar) y vamos a intentar hacer frases diciendo qué o quién le gusta a alguien.

NORI — A quién (niri, zuri, hari, guri, zuei, haiei), izena+(R)I

Ejemplos: Mariangeli, Jhoan Davidi (cuando el nombre termina en consonante se pone solo una -i); Cristinari, Garaziri, Mosiri (cuando el nombre termina en vocal se pone -ri).

ZER/NOR –que o quien gusta. Una cosa, una acción o una persona.

Después pondremos el verbo: «gustatzen», pero tendremos en cuenta el NORI (a quien) para elegir el auxiliar.

NIRI—-ZAIT

ZURI — ZAIZU

HARI –ZAIO

GURI –ZAIGU

ZUEI–ZAIZUE

HAIE – ZAIE

Ejemplos: Sarari Euskara gustatzen zaio; Mosiri solomoa gustatzen zaio; Zuei nire eskola gustatzen zaizue; Aylexkari mutil hori gustatzen zaio. Neskei Mattias gustatzen zaie.

Después haremos preguntas, del mismo modo si solo buscamos la respuesta SÍ/NO. Ejemplo: Sarari Euskara gustatzen zaio? Bai…/ Ez…

También podremos hacer preguntas directas, tipo:

¿A quién le gusta …? Nori gustatzen zaio igeriketa?

o al revés ¿Qué/quién le gusta a…? Arianari nor/zer gustatzen zaio?

Y, por último, lo más difícil, haremos negaciones:

Niri ez zait mutil hori gustatzen — A mí no me gusta ese chico

Para hacer las oraciones negativas es muy importante poner el EZ delante del auxiliar del verbo, es decir: EZ zait… Ez zaio….

Ejemplos: Cristinari ez zaio ikastea gustatzen.

ARIKETA: NORI ; nor-nori ; nor-nori2 ; nor-nori/zutabeak

EUSKARA IKASTEN 37!!!

Eta orain aditz transitiboak ikusten hasiko gara. Ahora empezaremos a ver los verbos transitivos.

Ahora tendremos un Sujeto (transitivo) y un complemento directo. Cuando hacemos algo, ese algo es el CD, cuando compramos, compramos algo, cuando traemos, lo que traemos es el CD.

Un sujeto transitivo se diferencia del sujeto normal en el caso de declinación. El sujeto transitivo es NORK y el normal es NOR, por lo que la declinación es diferente: singular -AK, plural -EK, mugagabea -K. Los pronombres personales en NORK son:

NIK

ZUK

HARK

GUK

ZUEK

HAIEK

Empezaremos a conjugar verbos transitivos con un CD singular.

NIK gauza bat –> dut

ZUK gauza bat –> duzu

HARK gauza bat –> du

GUK gauza bat –> dugu

ZUEK gauza bat –> duzue

HAIEK gauza bat –> dute

Y trabajaremos algunos verbos transitivos que ya debéis empezar a estudiar:

ekarri (traer); eraman (llevar), erosi (comprar); saldu (vender); tener (eduki); ikasi (estudiar).

Lehentxoago EKARRI Lehentxoago ERAMAN geroa EKARRI geroa ERAMAN